I Bankekind kör barnen hinderbana varje dag

– Banan står uppställd på skolgården när barnen kommer. På det sättet vet de direkt vad de ska göra och kommer sedan pigga till lektionen.

Eva Anderberg är specialpedagog och initiativtagare till att hinderbanan startade på Bankekinds skola för 2½ år sedan.

– Som specialpedagog är jag kanske lite extra intresserad av forskningsstudier om inlärning. Jag hade i vilket fall läst om studier som visade att fysisk aktivitet påverkar barnens inlärningsförmåga, och det var lite i den andan som vi drog igång det här med hinderbanan, berättar Eva.

Hinderbanan består av rockringar, koner, hopprep och annat som man kan plocka fram och som lockar till rörelse. Barnen springer minst fyra varv i banan, och förskoleklassbarnen minst tre varv. För varje varv får barnen rita dit ett streck vid sitt namn. En del barn triggas att springa många fler varv och tävlar med sig själva eller sina kompisar, medan andra känner sig klara efter sina fyra varv.

– Det är enkla grejer som inte kostar mycket i inköp. Det stora är ju att organisera det tillsammans och lägga schemat så att det finns en lärare som ansvarar för att hinderbanan tas fram och tillbaka varje dag innan lektionerna börjar, säger Eva.

Eva poängterar att det gemensamma engagemanget som lärarna och rektorn har, är avgörande och även smittar av sig på barnen.

–          Skulle hinderbanan av någon anledning inte finnas framme när de kommer, så frågar de direkt efter den. De är så inkörda på att den ska inleda deras skoldag.

På torsdagarna sätter de upp hinderbanan i gymnastiksalen istället, och det är ett välkommet inslag under veckan. Då kan de använda plintar, bockar, romerska ringar, lianer och balansbänkar till hinderbanan, vilket är populärt. Varje vecka utses också en ”Veckans hinderbanekämpe” i varje klass, för att uppmuntra barnen att utmana sig själva lite extra.

Eftersom hinderbanan funnits med så länge är det numera en rutin som varken lärare eller elever ifrågasätter. Det är något man bara gör. Även om det bara tar tio minuter, så märker Eva skillnad på hur ”springvilliga” barnen är.

– De äldre som hållit på några år har lätt för att röra sig och springa även på rasterna eller på idrottslektionerna. Vi har inte mätt deras kondition eller någon annan prestation heller, men vi tycker att det ändå gett resultatet att barnen är pigga och glada, säger Eva.

Foto: Bankekinds skola