Borgsmoskolan satsar på pulsträning med stöd från Korpen och Idrottslyftet

– Det här är inget projekt – det är en del av Borgsmoskolan!

Det säger Samuel Ekeblom, idrottslärare och en av initiativtagarna till att göra Borgsmoskolan till en pulsskola. Satsningen har starkt stöd av både föräldrar, skolledning och även Korpen, som går in och kör extra träning via Idrottslyftet.

Jessica Hellman är tränare på Korpen och stöttar Borgsmoskolans med extra pulsträning för elever i årskurs 8 och 9.

– Det är roligt att se hur eleverna tar sig an uppgiften att träna och få upp pulsen en halvtimme extra varje vecka. De som är träningsvana gillar det, medan en del tycker att det är jobbigt. Hittills har det ändå varit övervägande positiva reaktioner, och mellan 30 och 50 elever kommer varje gång.

Borgsmoskolan har satsat på pulsträningen som ett sätt att i första hand förbättra skolresultaten hos eleverna. I anslutning till pulspasset samlas eleverna och har en lektion som ska hjälpa dem att använda sin kunskap och lära sig reflektera och tänka kritiskt.

– Ordet konflikt – hur ser man på det? Hur kan vi lösa situationer utan att det blir konflikt? Det är en typ av diskussion som vi har på lektionerna efter pulspassen. Målet är att öka elevernas kunskap och deras kapacitet att använda den, berättar Samuel Ekeblom, idrottslärare på Borgsmoskolan.

I våras var Samuel och hans kollega på studiebesök på Vammarskolan i Valdemarsvik och Grosvadsskolan i Finspång och gjorde sedan en kartläggning av vad som skulle passa för Borgsmoskolan.

– Vi har startat igång med en årskurs 7:a och en årskurs 8:a för att se att idén fungerar. Samtidigt har vi riggat med utrustning, boxningssäckar, roddmaskiner, cyklar, pulsklockor så det räcker.

När idén presenterades på ett gemensamt föräldramöte var föräldrarna mycket positiva, och det visade sig snart att intresset för pulsträningen var stort. Genom Idrottslyftet kunde Korpen stötta upp de klasser som inte ingick i skolans satsning. De klasser som inte blev uttagna att ingå i projektet fick istället erbjudande om att träna 20 minuter extra i veckan med Korpen. På det sättet ingår nu en klass i varje årskurs, och efter årsskiftet startar ytterligare en klass. I augusti 2018 räknar man med att hela högstadiet ska köra pulspass 30 minuter tre gånger i veckan.

– Vi valde att lägga pulsträningen på schemat för alla elever i årskurs 8 och 9 för att visa att vi tar träningen på allvar. Det är inget man egentligen har möjlighet att välja bort, utan vi ser det som lika viktigt som andra lektioner att närvara på, säger Samuel.

Korpen har även en idé om att starta en pulsgrupp tillsammans med Borgsmo fritidsgård.

– Fördelen med det vore att vi då skulle ha en möjlighet att även använda pulsklockor, vilket vi inte gör nu. Det är en stor fördel för att motivera eleverna att träna. Man ser sitt resultat och sina framsteg på ett annat sätt och har också möjlighet att styra träningen så att den blir optimalt ansträngande, säger Jessica Hellman.

Fritidsgården har även tillgång till en liten gymnastiksal som kommer väl till pass.

– Vi hoppas att vi ska kunna starta en första grupp efter jul, och sedan får vi se, säger Jessica Hellman.

Inför beslutet att satsa på pulsträningen genomförde Samuel och en kollega ett litet test där syftet var att se hur snabbt eleverna tog till sig information.

– Hur snabbt löser de en situation? Hur snabbt ger de upp inför ett problem? Efter pulsträningen har vi kunnat visa att de har ökat fokus och kunnat koncentrera sig under längre tid. Det är för tidigt att se tendenser på att de ökat sina studieresultat redan – det hoppas vi kunna se under nästa termin eller till hösten, men vi räknar med att studieresultaten kommer att påverkas – det är vårt mål, säger Samuel.

– Redan nu kan vi konstatera att de äter bättre, är piggare och mer fokuserade på lektionerna. Föräldrarna bekräftar vår bild, säger Samuel.

Visst finns det elever som inte tycker det är roligt med pulspassen – men Samuel försöker att uppmuntra och peppa och sänka trösklarna så att alla kan vara med.

– Inga kläder? Inga problem – sätt dig på cykeln och trampa eller gå en rask promenad med pulsklockan på dig.

När pulspassen är integrerade i hela skolans verksamhet kan de även planera in att lägga till exempel nationella prov i anslutning till pulspassen och se vilken effekt det har för resultaten.

Samuel poängterar hur viktigt det är att engagera hela skolan – inte bara en klick entusiastiska lärare. Därför deltar de alltid på pulspassen och uppmuntrar andra lärare att också vara med.

–  De fördelar som eleverna upplever gäller ju även för mig. De ser att jag tar uppgiften seriöst. Jag svettas också!

 

Publicerat: 7 december, 2017 Textansvarig: Sofie Drake af Hagelsrum Faktaansvarig: Matti Leijon

Fler goda exempel

Efterlys eller bidra med ett gott exempel

Saknar du ett gott exempel på webbsidan eller har du själv något kul att dela med dig av? Hör av dig till oss och berätta mer!

  • Strategin Sätt Östergötland i rörelse.nu, ger ett grundläggande ramverk för ett strategiskt arbete med sikte på ett aktivare östergötland 2020. Syftet är att stärka ett långsiktigt arbete för jämlik hälsa genom ökad fysisk aktivitet – där nyckeln till framgång är samverkan. Fundera på hur du och din organisation kan medverka till det.