Finspång tar politiskt beslut om skol-IF

– Genom att ta ett politiskt beslut visar vi att skol-IF är ett prioriterat uppdrag som rektorerna ska avsätta resurser till. Det har ett viktigt symbolvärde om kommunens ambition att skapa ett socialt hållbart samhälle.

Det säger Jonas Andersson, utredare på Finspångs kommun om beslutet att göra skol-IF till ett prioriterat uppdrag.

– Ett politiskt beslut behövs eftersom vi verkar inom en politiskt styrd organisation, men även ur ett uppföljnings- och ansvarsperspektiv är det bra att ha ett politiskt prioriterat uppdrag, säger Jonas.

I Finspång arbetar man sedan några år tillbaka i en arbetsgrupp (Arena hållbarhet) som riktar in sig på att arbeta med målen i Agenda 2030 om ett hållbart samhälle. Det handlar om ekonomisk, ekologisk och social hållbarhet.

– Den här gruppen bidrar till ett brett perspektiv som jag tror behövs när man arbetar med bland annat folkhälsa, säger Jonas.

Gruppen tittar just nu på vilka förutsättningar som finns i kommunen vad gäller tillgång till rekreationsområden för alla, de inventerar Finspångs motionsspår och skolgårdar.

– Vi ser att skol-IF är ett bra sätt att främja både fysisk aktivitet, delaktighet och demokrati. Det är ju i första hand eleverna som ska driva föreningen och dess verksamhet, men det behövs samtidigt ett vuxenstöd, och det hoppas vi kommer att prioriteras av skolorna, fortsätter Jonas.

Det är Finspångs högstadieskolor, Grosvadsskolan och Nyhemsskolan som har fått i uppdrag att starta skolidrottsföreningar. Förutom det strategiska beslutet på hög nivå, kommer skolorna ha konsulenten Anna Aldenmark från Skolidrottsförbundet till hjälp att komma igång.

– Finspång är generellt en väldigt föreningsaktiv kommun, men föreningarna når inte alla. Det här är ett välkommet komplement där barn och unga själva får vara med och styra. Många vill inte hålla på med traditionell idrott, utan vill kanske köra hela havet stormar och röra sig på det sättet istället. Då kan de göra det, säger Anna.

Skolidrottsföreningar har funnits tidigare i Finspång, men resurser har saknats. Men i ljuset av Agenda 2030 får skol-if en ny betydelse, då de kan hjälpa till att uppnå att barn inte bara rör på sig, utan även att fler engagerar sig i föreningar och lär sig att själva ta ansvar.

– Vi hoppas nå icke föreningsaktiva, barn och ungdomar som behöver en mer aktiv fritid. Eleverna får öva sig i att vara ansvarstagande och självständiga. Att kunna kombinera fysisk aktivitet och ökad delaktighet är något som vi tror kommer påverka även skolresultatet i en positiv mening. Den tid skolorna lägger ner på det här, den får de igen, säger Jonas Andersson.

I första hand kommer konceptet att införas under läsåret 2017/18. Förhoppningen är att det slår väl ut och att det lever vidare kommande år och även sprider sig till ytterligare skolor och årskurser.

– Om det är någon mer skola som tycker det låter intressant och vill starta upp får de mer än gärna ta kontakt! Man kan också gå in på vår hemsida och läsa mer: www.skolidrott.se/ostergotland, avslutar Anna Aldenmark på Skolidrottsförbundet.

Foto på Jonas Andersson: Finspångs kommun

Foto på bumperball (eller bubbleball): Skolidrottsförbundet

Fler goda exempel

Efterlys eller bidra med ett gott exempel

Saknar du ett gott exempel på webbsidan eller har du själv något kul att dela med dig av? Hör av dig till oss och berätta mer!

  • Strategin Sätt Östergötland i rörelse.nu, ger ett grundläggande ramverk för ett strategiskt arbete med sikte på ett aktivare östergötland 2020. Syftet är att stärka ett långsiktigt arbete för jämlik hälsa genom ökad fysisk aktivitet – där nyckeln till framgång är samverkan. Fundera på hur du och din organisation kan medverka till det.