
Fysisk, mental och social hälsa på schemat på Folkungaskolan
På Folkungaskolan har idrottslärarna infört FMS – fysisk, mental och social hälsa på schemat. FMS är ett systematiskt hälsoarbete där eleverna får registrera både sin livsstil i en app, och sedan sätta upp egna hälsomål.
– Vi arbetar ihop med elevhälsan för att eleverna ska kunna få verktyg att förändra sin livsstil, och förstå hur de olika delarna hänger ihop med hur de mår, förklarar Johannes Nastradinis , en av idrottslärarna som varit med och dragit igång projektet.
Idrott och hälsa innehåller en hel del kunskapsmål som ska hjälpa eleven att tänka förebyggande och hälsofrämjande. Efter ett studiebesök i Borås, där grundaren av FMS Acki Wästlund fick berätta om hur de utvecklat appen och hur de arbetar med den tillsammans med eleverna, bestämde sig idrottslärarna Lena Andersson och Johannes Nostradimic för att lägga in FMS som en del i kursen Idrott och hälsa.
– Vad vi gör med den här appen, är att vi går igenom hela livssituationen för eleverna, och mäter både sömn, stress, träning, kost och även sociala relationer. Allt påverkar ju hur vi mår, och genom att mäta alla dessa aspekter visar vi vilken betydelse de har, säger Johannes Nastradinis.
Efter att eleverna gjort testerna och sett sina resultat får de hjälp att sätta upp mål och göra en livsstilsplan. De får även diskutera planen och testsvaren med skolsköterskan, som arbetar mer fler konkreta verktyg och under sekretess.
– Skolsköterskan har även egna tester och samtalsmallar som hon ska gå igenom med eleverna i elevhälsosamtalet, som är obligatoriskt för alla. Så det blir lite dubbelarbetet där, vilket är synd, konstaterar Lena.
Största riskerna är stress, sömn och skärmtid
Sedan görs en sammanställning över klassernas resultat på gruppnivå. De områden som utgjort störst risk hittills har varit stress, sömn och skärmtid.
– Det är här som det har varit värdefullt att ha med skolpsykolog och kuratorer, så att vi kan erbjuda olika verktyg för att eleverna ska kunna få syn på vilka drivkrafter som ligger bakom en viss livsstil, förklarar Johannes Nastradinis. Det är ju först då som det går att förändra den.
Sju veckors konditionsträning
Även syreupptagningsförmågan var generellt låg i grupperna. För att förbättra den får eleverna konditionsträna två pass á 80 minuter i veckan under 7 veckor, och därefter mäta sina värden igen. Vad blev resultatet?
– För att resultaten ska bestå behöver ju eleverna fortsätta med detta även efter årskurs 1, men det ryms tyvärr inte i läroplanen, förklarar Lena.
De skulle även vilja utöka till fler klasser än bara samhällsprogrammet, men även det är en resursfråga. Både kurator, skolpsykolog, skolsköterska och idrottslärarna har varit involverade i projektet, och skulle de utöka till fler klasser skulle det krävas utökade resurser för alla.
– Det finns mycket man skulle vilja, men det jag tror eleverna tar med sig efter att ha gjort detta under ett år, är att de ser tydligt hur kost, motion, sömn och stress är kopplat till deras mående, och hur de genom att förändra de olika delarna faktiskt kan påverka sina liv och må bättre, avslutar Johannes Nastradinis.
Fakta om fysisk, mental och social hälsa
- Två klasser i årskurs 1 på samhällsprogrammet har deltagit under läsåret 2018/19 och 2019/20.
- Det börjar i augusti med att eleverna testar kondition, syreupptagningsförmåga, rörlighet, sömn, stress, skärmtid, sociala relationer med mera.
- Värdena graderas och skapar en hälsoprofil. Utifrån profilen bedöms hur riskfylld livsstil eleven har. 1= risk för ohälsa, 2= viss risk, 3= god livsstil och 4= mycket god livsstil.
- Tillsammans med idrottslärare, kurator, skolpsykolog och skolsköterska får varje elev ta fram en hälsoplan med uppsatta mål.
- I maj året efter, görs alla tester på nytt.


Fler goda exempel
Alla bjuds in när Oxelbergsskolan kör pulspass
Sovmorgon eller pulsträning? För Sigge Forsblom, 11 år, är valet enkelt.– Klart att man är trött när man vaknar och ska gå upp, men efter träningen är jag pigg och har energi hela dagen.Tre dagar i veckan, måndag, onsdag och fredag, är många av eleverna på...
Eleverna leder populära morgonaktiviteter
För första gången blickar ”Sätt Östergötland i rörelse” nu utanför länet, med satsningen ”Landet runt”. Vi börjar på Vårfruskolan i Lund där eleverna kan starta skoldagen med olika rörelseaktiviteter, två gånger i veckan.- Aktiviteterna leds av elever i årskurs sex...
Gymnastik på schemat även i coronatider
Att få hemförlovade elever att ha idrottslektion, och att dessutom kunna sätta betyg i ämnet, ja det låter som en ekvation värdig en avancerad kurs i matematik. Men Nikos Dragkas, lärare i idrott och hälsa på Berzeliusskolan i Linköping, har hittat en smart...
Fyra minuters puls-pass gör eleverna piggare i Kinda
- Vi har varit igång med pulspassen sedan september förra året, och utvärderingen visar redan resultat: 60% uppger bättre koncentration, 55% säger att de blivit piggare, 52% att de lyssnar bättre efter att ha rört på sig. Tobias Siverholm är fritidsledare och en av...
Elevkåren marknadsför puls-gympa på Berzeliusskolan
- Idrotten slutar att vara obligatoriskt ämne efter årskurs 1 och det är ju många som inte har råd eller inte känner att de vill gå på gym. Resultatet blir att många elever i gymnasiet inte rör på sig alls, samtidigt som kraven hårdnar på att prestera goda...
Activate UF sätter fokus på att prova-på
- Vi kom på idén därför att vi själva är träningsintresserade, men tycker att det är svårt att få möjlighet att testa olika träningsformer utan att behöver teckna avtal direkt. Med vårt Activate-häfte får man möjlighet att testa 35 olika pass på nio olika...
I Bankekind kör barnen hinderbana varje dag
- Banan står uppställd på skolgården när barnen kommer. På det sättet vet de direkt vad de ska göra och kommer sedan pigga till lektionen. Eva Anderberg är specialpedagog och initiativtagare till att hinderbanan startade på Bankekinds skola för 2½ år sedan. - Som...
Borgsmoskolan satsar på pulsträning med stöd från Korpen och Idrottslyftet
- Det här är inget projekt – det är en del av Borgsmoskolan! Det säger Samuel Ekeblom, idrottslärare och en av initiativtagarna till att göra Borgsmoskolan till en pulsskola. Satsningen har starkt stöd av både föräldrar, skolledning och även Korpen, som går in och...
En svensk klassiker sätter 250.000 i rörelse
- En svensk klassiker har blivit något av en folkrörelse. Tack vare sub-loppen halvklassikern, tjejklassikern, skolklassikern, arbetsplatsklassikern och nu senast Special Olympics-klassikern är 250.000 personer aktiva större delen av året! PG Jönsson är...
Efterlys eller bidra med ett gott exempel
Saknar du ett gott exempel på webbsidan eller har du själv något kul att dela med dig av? Hör av dig till oss och berätta mer!