Fysisk, mental och social hälsa på schemat på Folkungaskolan

På Folkungaskolan har idrottslärarna infört FMS – fysisk, mental och social hälsa på schemat. FMS är ett systematiskt hälsoarbete där eleverna får registrera både sin livsstil i en app, och sedan sätta upp egna hälsomål.

– Vi arbetar ihop med elevhälsan för att eleverna ska kunna få verktyg att förändra sin livsstil, och förstå hur de olika delarna hänger ihop med hur de mår, förklarar Johannes Nastradinis , en av idrottslärarna som varit med och dragit igång projektet.

Idrott och hälsa innehåller en hel del kunskapsmål som ska hjälpa eleven att tänka förebyggande och hälsofrämjande. Efter ett studiebesök i Borås, där grundaren av FMS Acki Wästlund fick berätta om hur de utvecklat appen och hur de arbetar med den tillsammans med eleverna, bestämde sig idrottslärarna Lena Andersson och Johannes Nostradimic för att lägga in FMS som en del i kursen Idrott och hälsa.

– Vad vi gör med den här appen, är att vi går igenom hela livssituationen för eleverna, och mäter både sömn, stress, träning, kost och även sociala relationer. Allt påverkar ju hur vi mår, och genom att mäta alla dessa aspekter visar vi vilken betydelse de har, säger Johannes Nastradinis.

Efter att eleverna gjort testerna och sett sina resultat får de hjälp att sätta upp mål och göra en livsstilsplan. De får även diskutera planen och testsvaren med skolsköterskan, som arbetar mer fler konkreta verktyg och under sekretess.

– Skolsköterskan har även egna tester och samtalsmallar som hon ska gå igenom med eleverna i elevhälsosamtalet, som är obligatoriskt för alla. Så det blir lite dubbelarbetet där, vilket är synd, konstaterar Lena.

 

Största riskerna är stress, sömn och skärmtid

Sedan görs en sammanställning över klassernas resultat på gruppnivå. De områden som utgjort störst risk hittills har varit stress, sömn och skärmtid.

– Det är här som det har varit värdefullt att ha med skolpsykolog och kuratorer, så att vi kan erbjuda olika verktyg för att eleverna ska kunna få syn på vilka drivkrafter som ligger bakom en viss livsstil, förklarar Johannes Nastradinis. Det är ju först då som det går att förändra den.

 

Sju veckors konditionsträning

Även syreupptagningsförmågan var generellt låg i grupperna. För att förbättra den får eleverna konditionsträna två pass á 80 minuter i veckan under 7 veckor, och därefter mäta sina värden igen. Vad blev resultatet?

– För att resultaten ska bestå behöver ju eleverna fortsätta med detta även efter årskurs 1, men det ryms tyvärr inte i läroplanen, förklarar Lena.

De skulle även vilja utöka till fler klasser än bara samhällsprogrammet, men även det är en resursfråga. Både kurator, skolpsykolog, skolsköterska och idrottslärarna har varit involverade i projektet, och skulle de utöka till fler klasser skulle det krävas utökade resurser för alla.

– Det finns mycket man skulle vilja, men det jag tror eleverna tar med sig efter att ha gjort detta under ett år, är att de ser tydligt hur kost, motion, sömn och stress är kopplat till deras mående, och hur de genom att förändra de olika delarna faktiskt kan påverka sina liv och må bättre, avslutar Johannes Nastradinis.

 

Fakta om fysisk, mental och social hälsa

  • Två klasser i årskurs 1 på samhällsprogrammet har deltagit under läsåret 2018/19 och 2019/20.
  • Det börjar i augusti med att eleverna testar kondition, syreupptagningsförmåga, rörlighet, sömn, stress, skärmtid, sociala relationer med mera.
  • Värdena graderas och skapar en hälsoprofil. Utifrån profilen bedöms hur riskfylld livsstil eleven har. 1= risk för ohälsa, 2= viss risk, 3= god livsstil och 4= mycket god livsstil.
  • Tillsammans med idrottslärare, kurator, skolpsykolog och skolsköterska får varje elev ta fram en hälsoplan med uppsatta mål.
  • I maj året efter, görs alla tester på nytt.

Publicerat: 9 juni, 2020 Textansvarig: Sofie Drake af Hagelsrum Faktaansvarig: Matti Leijon

Fler goda exempel

Efterlys eller bidra med ett gott exempel

Saknar du ett gott exempel på webbsidan eller har du själv något kul att dela med dig av? Hör av dig till oss och berätta mer!

  • Strategin Sätt Östergötland i rörelse.nu, ger ett grundläggande ramverk för ett strategiskt arbete med sikte på ett aktivare östergötland 2020. Syftet är att stärka ett långsiktigt arbete för jämlik hälsa genom ökad fysisk aktivitet – där nyckeln till framgång är samverkan. Fundera på hur du och din organisation kan medverka till det.