Friskvårdskartläggning visar på stora skillnader

–  Vår ambition med denna relativt enkla undersökning och rapport är att skapa ett underlag för diskussion beträffande promenader, friskvård och friskvårdsersättning som anställda erbjuds, och hur många som faktiskt utnyttjar den.

–  Kartläggningen har inte på något sätt en ambition om att vara vetenskaligt genomförd eller gör anspråk på att vara generaliserbar, men den ger ändå viss intressant information, säger Matti Leijon, folkhälsovetare och uppdragsledare för strategin Sätt Östergötland i rörelse.nu

En kartläggning bland större arbetsgivare i länet såsom; kommuner, myndigheter, Region Östergötland samt ett antal stora företag visar att de flesta arbetsgivare erbjuder någon typ av friskvårdsersättning till sina medarbetare. Det finns dock stora variationer, både mellan hur stor ersättningen är och hur stor andel av de anställda som utnyttjar den.

Kartläggningen visar att av de 32 arbetsplatser som besvarat enkäten erbjuder 30 av dem friskvårdsersättning till sina medarbetare. Friskvårdsersättningen varierar från 500 kr/år upp till 4000 kr per år och medarbetare. Siffrorna är från 2016 då undersökningen genomfördes, och sedan dess kan siffrorna ha ändrats något. Exempelvis har Region Östergötland nyligen höjt sin friskvårdspeng från 1500 kr/år till 2000 kr/år. Oavsett storlek på ersättningen så visar kartläggningen stora skillnader på uttag av densamma, där vissa arbetsplatser har ett uttag på upp till 85%, medan det vid andra endast har ett uttag av friskvårdsersättning på ca 20%.

–  Vad är det som gör att vissa företag har ett så högt uttag och vad gör de för att engagera så många är givetvis svårt att säkert svara på? Men vi ser att 78% av arbetsgivarna har en strategi eller motsvarande för sitt friskvårdsarbete och att det finns någon ansvarig. I detta återfinns allt som oftast att stimulera utnyttjande av olika friskvårdsinsatser och uttag av friskvårdsersättning. Men resultaten visar ändå att de lyckas väldigt olika med sitt uppdrag, säger Sabina Friman, som genomfört kartläggningen som del i sin utbildning vid Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Linköpings universitet.

I den intervjustudie som Sabina genomfört efter kartläggningen, Friskvård på jobbet- Ett sätt för medarbetare att lära och utvecklas, som presenteras under fredagen (17/3) framkommer att många medarbetare behöver det sociala stödet för att bli mer motiverade att delta i och utnyttja det som erbjuds i frisvårdsväg.

–  Det verkar som att det finns en social inramning kring fysisk aktivitet, där det egna arbetslaget särskilt framstod som en stödjande grupp, säger Sabina Friman.

Det framkom också som att arbetsgivaren kan behöva ge ett aktivt stöd i form av uppmuntran där erbjudanden inte bara läggs ut på intranätet utan även kommuniceras genom öppen dialog och samtal.

–  Med andra ord räcker det inte att det endast finns ett erbjudande, det behövs också ett visst strategiarbete bakom, konstaterar Sabina Friman.

En vanlig förevändning emot friskvårdsersättning är att den bara når de som redan tränar. Att det blir en subvention till de som skulle träna ändå. Det finns inget i denna undersökning som motsäger det. Men ser vi till de arbetsgivare där en väldigt hög andel tar ut friskvårdsersättningen, och kanske även har ett ökat uttag över tid, så når de troligen många fler än bara de som redan tränar.

–  Hos dessa arbetsgivare ökar en insats som friskvårdsersättning möjligheten till att man faktiskt stimulerar till ökad fysisk aktivitet för alla. Men, det är viktigt att komma ihåg att uttag av friskvårdsersättning och inköp av exempelvis ett träningskort inte heller är någon garanti för att det resulterar i någon träning, men det är ju ett steg på vägen, konstaterar Matti Leijon.

Träning och promenader på arbetstid är mindre vanliga enligt undersökningen. Endast 13% av de arbetsgivare som svarat uppger att de erbjuder träning på arbetstid och bara var tredje ger de anställda möjlighet att ta en promenad på arbetstid. Även aktiva insatser för att stimulera till lunchpromenader är relativ ovanliga (20%).

–  I relation till dessa siffror så är det lite förvånande att fler ändå satsar på Walk and talk- möten, vilket förekommer vid nästan en tredjedel av arbetsplatserna. Viktigt dock att påpeka att vi inte vet något i vilken utsträckning och hur ofta det sker – en gång per år eller kontinuerligt. Denna typ av gående arbetsmöten, diskussioner mellan två kollegor eller chef och kollega och promenader har dock stor potential att minska stillasittandet och öka rörelsen i arbetslivet, avslutar Matti Leijon.

Kartläggningen finner du här.

Publicerat: 17 mars, 2017 Textansvarig: Sofie Drake af Hagelsrum Faktaansvarig: Matti Leijon
  • Strategin Sätt Östergötland i rörelse.nu, ger ett grundläggande ramverk för ett strategiskt arbete med sikte på ett aktivare östergötland 2020. Syftet är att stärka ett långsiktigt arbete för jämlik hälsa genom ökad fysisk aktivitet – där nyckeln till framgång är samverkan. Fundera på hur du och din organisation kan medverka till det.