Nya roller på skolgården kan främja jämställdhet och fysisk aktivitet

– Så fort någon går in på fotbollsplanen så går hen också in i rollen som fotbollsspelare. Hela skolgården kan ses som en scen där de överenskomna men även oskrivna reglerna blir ett slags manus som bestämmer vad var och en får göra på rasten. 

Elin Backström är statsvetare och har på uppdrag av Linköpings kommun gjort en jämställdhetsanalys över rastaktiviteterna på Hagbyskolan i Linköping. Elin har använt sig av dramaturgisk rollteori – en sociologisk teori som använder teatern som metafor för att beskriva de mänskliga relationerna som sker.

– Det är en teori som inbjuder till att fundera på samspelet mellan människor på ett tydligt sätt. Teatern innehåller så många olika roller, några som rör sig i kulisserna, några som är åskådare till skådespelet, andra som tar på sig huvudrollen och kanske riskerar att bli utbuade, eller får ta emot publikens jubel, förklarar Elin.

Som en del i det fortsatta arbetet med Linköpings kommuns idrottspolitiska program Aktiv hela livet genomfördes analysen under april-maj 2019. Den viktigaste frågan var att förstå hur skolgårdsmiljön skulle kunna bidra till mer fysisk aktivitet och även en jämnare fördelning. Studier visar att alltför få barn når upp till den rekommenderade nivån av fysisk aktivitet, och att detta framför allt gäller tjejer. 

 

Tävlingsbefriad rörelse uppmuntrar fler

Elin studerade barnens beteende på skolgården under ett antal veckor genom att observera vad eleverna gjorde på rasterna, var de befann sig på skolgården och genom intervjuer där barnen berättade om hur de själva upplevde aktiviteterna.

– Överlag visar studien att lekar och aktiviteter som fokuserar på tävling och prestation inte motiverar alla barn till fysisk aktivitet. Samma tendenser ser vi inom idrottsrörelsen. Många ungdomar, framförallt flickor, lämnar föreningsidrotten när de kommer upp i 12-årsåldern och idrotten blir mer tävlingsfokuserad och tidskrävande. Så vill vi nå alla ska vi helt enkelt försöka hitta fysiska aktiviteter som uppmuntrar till rörelse utan krav på prestation, konstaterar Elin.

Prestationsbefriad rörelse är också befriad från den värdering som publiken kan stå för när någon inte lyckas. Många tjejer berättade att de undvek att delta både för att de var osäkra på spelets regler, men också för att de ville slippa bli bedömda för sin insats.

 

Omdefinerade ytor

Några andra resultat i studien var att man skulle kunna gynna en mer jämlik fysisk aktivitet genom att omdefiniera de ytor som skolan hade. Fotbollsplaner och innebandyplaner tar stor plats men inbjuder i sin nuvarande form till ett och samma spel, ofta för en viss grupp.

– Vad händer om man laborerar med spelreglerna och vad man kallar en yta? En öppen yta med bra underlag för gymnastikövningar skulle antagligen locka fler tjejer, konstaterar Elin.

Elins utgångspunkt i analysen har varit att visa på beteenden och roller, och hur man genom att förändra rollerna kan påverka att flickor och pojkar begränsar sig och hamnar i olika fack. Genom att regissera om rasterna kan de fyllas med nytt innehåll.

– Det finns inget facit för hur en skola ska göra för att skapa jämställdhet på rasterna. Men genom att regissera om rasterna och ge plats åt dem som vanligtvis håller sig i kulisserna kan säkert fler barn känna motivation till att röra på sig, avslutar Elin Backström.

 

Läs rapporten Rollerna_på_skolgården

Foto: Norra skolan i Motala och Bankekinds skola. Bilderna visar organiserade rastaktiviteter med skolidrottsföreningar, och har ingenting med studien att göra.

Publicerat: 17 oktober, 2019 Textansvarig: Sofie Drake af Hagelsrum Faktaansvarig: Matti Leijon