”Rör dig mer – sitt mindre” – nya riktlinjer om fysisk aktivitet från USA helt i linje med de svenska

– Rekommendationerna bygger på tusentals forskningsartiklar och man betonar verkligen att en av de viktigaste sakerna vi kan göra för att förbättra vår hälsa är att vara regelbundet fysiskt aktiva.

Det säger Eva Jansson, professor vid Karolinska institutet, som tillsammans med Maria Hagströmer, professor vid Sophiahemmet högskola, analyserat de nya rekommendationerna från U.S. Department of Health and Human Services (HHS).

– Det här är den största evidensbaserade rapporten om fysisk aktivitet med koppling till hälsa sedan 2008. Dessa riktlinjer stämmer väl överens med våra svenska riktlinjer. Vi har till och med varit föregångare i Sverige på vissa områden, så kan vi känna oss nöjda med, säger Maria.

Det lyfts hur viktigt fysisk aktivitet är för vår hälsa, alldeles oavsett ålder, tidigare erfarenheter eller övriga hälsoaspekter. Rekommendationerna vänder sig till fler grupper som förskolebarn, äldre, gravida, de med funktionsnedsättning och de med olika kroniska sjukdomar.

– Det är intressant att de betonar att fysisk aktivitet ger positiva effekter vid olika kroniska sjukdomstillstånd. Detta är ju just det som beskrivs i den svenska boken FYSS – fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling, som vi använder när vi skriver ut fysisk aktivitet på recept, konstaterar Eva.

All rörelse räknas

Det som skiljer de svenska rekommendationerna från de nya amerikanska är att vi i Sverige har en minimigräns på tio minuter per pass för att det ska “räknas” som fysisk aktivitet. Detta har man slopat i de amerikanska.

– All rörelse räknas! Så enkelt är det, och då ska rekommendationerna också spegla det som forskningen visar, konstaterar Maria.

Stillasittande nämns också som en viktig riskfaktor för ohälsa. Stillasittandet bör ersättas med rörelse som kan vara på låg intensitet men framför allt på måttlig eller hög intensitet. Däremot finns inte tillräckligt vetenskapligt stöd för att ge specifika tidsgränser för stillasittandet för att minska risken. Den amerikanska rapporten tar även upp rekommendationer för förskolebarn, vilket man inte hade tidigare.

– Rekommendationen är att små barn ska röra sig under hela dagen, utan tidsangivelse. Kanske har man tidigare tagit detta för givet, i och med att barn rör på sig av sig själva, så att säga. Men med tillgång till skärmar stora delar av dagen blir även små barn stillasittande, och barnfetman har ökat lavinartat. Det finns vetenskapligt stöd för att ökad fysisk aktivitet bland små barn minskar risken för fetma. I Sverige har vi haft en rekommendation om fysisk aktivitet för små barn sedan 2016, så där var vi före, konstaterar Eva.

Omedelbara effekter lyfts upp

Det finns en hel del goda nyheter om fysisk aktivitet, som slås fast i rapporten. Bland annat bekräftar den att fysisk aktivitet fungerar på lång sikt men även har omedelbara effekter. Exempel på omedelbara effekter är att fysisk aktivitet ger minskad ångest, bättre sömn och gör oss piggare och gladare direkt.

– De riktigt långsiktiga effekterna kan ibland vara abstrakta och svåra att motiveras av som exempelvis att man kanske lever några år till, så de omedelbara effekterna är viktiga att lyfta fram, säger Eva.

Samverkan viktigt för att nå befolkningen

Förutom effekterna som fysisk aktivitet har på vår hälsa, så tar den amerikanska rapporten även upp hur vi ska arbeta med fysisk aktivitet på befolkningsnivå. Här är det framför allt två viktiga saker som lyfts fram – vikten av att få stöd individuellt eller i grupp, och vikten av att samverka på samhällsnivå.

– Det är bra att det strategiska arbetet nämns i rapporten, eftersom det betyder att det finns bevis för att det verkligen har betydelse vad vi gör på samhällsnivå, för att påverka och öka den fysiska aktiviteten i befolkningen. Så här verkar till exempel Sätt Östergötland i rörelse.nu vara ett gott exempel på att vi i Sverige arbetar rätt, konstaterar Maria.

Detta är nytt i de amerikanska rekommendationerna från U.S. Department of Health and Human Services:
  • Pass om minst 10 min borttaget – all rörelse räknas.
  • Stärkta bevis för att fysisk aktivitet har positiva effekter inom exempelvis hjärnhälsa, fler typer av cancer, fall-relaterade skador, sömn, depression.
  • Både omedelbara och långsiktiga effekter av fysisk aktivitet betonas.
  • Hälsoeffekter för flera grupper poängteras: barn 3–5 år, barn 6–17, gravida, äldre och de med kroniska sjukdomstillstånd eller funktionsnedsättning.
  • Hälso-och sjukvården, arbetsplatsen och barn-och ungdomsidrott lyfts som viktiga arenor för att öka fysisk aktivitet. Ny teknologi och individuellt stöd kan påverka beteendeförändring.

https://health.gov/paguidelines/second-edition/

http://www.fyss.se/rekommendationer-for-fysisk-aktivitet/for-vuxna/

Publicerat: 16 november, 2018 Textansvarig: Sofie Drake af Hagelsrum Faktaansvarig: Matti Leijon