Kristofer forskar på hur hjärtat påverkas av fysisk aktivitet

Kristofer är något så ovanligt som en fysioterapeut som även är läkare och dessutom docent. Hans brinnande intresse för fysisk aktivitet har lett honom hela vägen in i forskningen av hjärtats innersta rum, bokstavligt talat. Dessutom är han engagerad i Friskis &Svettis sedan många år tillbaka, men vill inte framställa sig själv som en förebild.

– Jag kan konstatera av egen erfarenhet att teorierna stämmer – så fort jag slutar träna får jag sämre ork och börjar känna av överbelastningsbesvär. Tröskeln för när kroppen inte mår bra sänks utan träning helt enkelt.

Kristofer Hedman arbetar som fysiolog, ST-läkare i klinisk fysiologi på Fysiologiska kliniken och docent i experimentell klinisk fysiologi vid Linköpings universitet. Där kommer hans bakgrund som fysioterapeut väl till pass.

– Läkarutbildningen innehåller inte så mycket kunskap om själva rörelseapparaten kopplat till effekterna av fysisk aktivitet. Det kan kanske vara en anledning till att läkare inte alltid tagit fasta på fysisk aktivitet på recept, tror Kristofer.

Tidigare har Kristofer arbetat med ett forskningsprojekt som handlade om hur kvinnliga idrottares hjärtan anpassas vid träning.

– Studien visar i stora drag att kvinnliga idrottares hjärtan anpassas till träning på samma sätt som mäns. Detta har tidigare varit omdiskuterat, kanske då många tidigare studier inte tagit hänsyn till att kvinnors kroppar är mindre än mäns och hjärtstorlek står i proportion till kroppsstorlek.

Vad som händer i hjärtat och hur hjärtat anpassas vid träning är något som forskare studerat under lång tid. Dels är det intressant för att veta vilken träning som är effektivast, men också för att bättre förstå hur träning kan hjälpa det sjuka hjärtat.

– Förr gav läkare ofta rådet att ta det lugnt efter olika hjärtåkommor, som hjärtinfarkt eller stroke. Det var helt i enlighet med försiktighetsprincipen och inte konstigt. Det krävs ju forskning för att ta reda på hur hjärtat fungerar och vad som går att rekommendera, konstaterar Kristofer.

Nu är riktlinjerna istället att försöka komma igång och röra på sig så fort som möjligt, för att studier visar att det är det bästa för att kroppen ska återhämta sig.

Så hur lite träning behövs för att man ändå ska kunna se en förändring på hur hjärtat fungerar?

– Det är något man länge funderat över, men som det saknats bra studier kring. Sannolikt är intensiteten (hur hårt man tar i) på träningen viktigare än hur länge man håller på varje träningspass, om man ser till mätbara effekter på hjärtats storlek och funktion.

Ett sätt som förbättrar konditionen är därför att experimentera med mycket korta intensiva övningar, så kallade intervaller. Kristofer tillsammans med forskningskollegor i Linköping och vid Karolinska institutet kunde mäta förändring på hjärtat efter att testpersoner fått träna maximalt under tre 30-sekunderspass 3 gånger i veckan. Förbättringarna i kondition var ungefär lika stora som ofta ses hos den som tränar tre 30-minuterspass i veckan. Skillnaden var att det var olika delar av hjärtat som förbättrades – men effekten av förbättrad kondition var densamma.

– Det låter ju väldigt smidigt att förbättra sin kondition genom att träna ett par minuter i veckan bara, men det flesta skulle nog tycka att det finns behagligare sätt att träna på, trots allt, säger Kristofer.

Det finns ju många skäl att träna än bara för att förbättra konditionen. Träffa vänner, ha roligt, uppleva gemenskap, må bra.

– Det som händer i muskelcellen och i mitokondrierna, cellens kraftstation – är att syre ombildas till energi. Och ju mer effektiv den processen är, ju bättre fungerar kroppen.

– Egentligen påverkas ju alla organ positivt av träning. Inte bara hjärtat. Men vi koncentrerar ofta forskningen kring hjärtat eftersom det är så centralt för kroppen, säger Kristoffer.

Det är viktigt att komma ihåg att de största hälsovinsterna ses när en person som inte rör sig eller tränar alls börjar gå promenader 2-3 gånger i veckan, konstaterar Kristofer. Även om inte hjärtat blir större av det påverkas andra organ och faktorer som är viktiga för måendet på både kort och lång sikt.
Själv är Kristofer engagerad i Friskis&Svettis som han upptäckte som barn när han inte hittade någon bra träningsform i de vanliga idrottsföreningarna.

Många unga söker vård för åkommor som bara äldre drabbades av tidigare. Som exempelvis nackproblem, ryggproblem eller sömnsvårigheter. Det saknas kunskap om varför det är så viktigt att röra på sig, konstaterar Kristofer.

– Många unga har inte upplevt hur det är att bli riktigt andfådd och utmattad, att få träningsvärk, eller den behagliga känslan av trötthet efter ett hårt träningspass, säger Kristofer. Det är något som vi måste lära våra barn och ungdomar – och även vuxna. Att det inte är farligt att bli andfådd och utmattad, utan tvärtom att det är vad vi är skapta till. Fråga mina barn får du höra!

Den vetenskapliga evidensen för vikten av att röra på sig är solklar, men ändå saknas i stort de långsiktiga planerna och ekonomiska medlen för att vända trenden, även om många mindre initiativ görs. Precis som det länge var med forskning kring klimatförändringar och global uppvärmning.

– Jag tror att barnen och de unga är nyckeln. Precis som med klimatkrisen. Vuxenvärlden har ju misslyckats ordentligt där, under lång tid. Nu tar barnen över och kräver handling. Jag skulle inte bli förvånad om samma sak händer för fysisk aktivitet och ”inaktivitetskrisen”, att unga går först och hjälper oss trögfattade vuxna förstå att saker i samhället måste förändras i grunden.

Snabba fakta om Kristofer Hedman

  • Ålder: 36 år
  • Aktuell med: Forskning om blodtryck under arbete och risk för att utveckla hjärt-kärlsjukdom
  • Favoritsport: Längdskidåkning
  • Favoritpryl: Havskajaken och mobiltelefonen på delat förstaplats
  • Familj: Fru (fysioterapeut), två döttrar 5 och 7 år
  • Senast lästa bok: ”Larmrapporten”, Emma Frans

Publicerat: 10 september, 2020 Textansvarig: Sofie Drake af Hagelsrum Faktaansvarig: Matti Leijon