satt-ostergotland-i-rorelse

Varje dag på förskolan är en vitaminkick

En rödbetsstav kan bli en fin krita om man blöter den lite i ena änden. Gröna bönor är både lena att känna på och jättebra att räkna. Och en morot gör roliga ljud när man tuggar på den. På förskolan Blanka i Vadstena är maten en spännande del av barnens vardag.

Det skramlar från disken i köket i Blankas stora fina matsal. Lunchen är avslutad för dagen – lax, kokt potatis och citron- och gräslökssås var poppis.
Nu vakar figuren Malte morot över de tomma borden i väntan på mellanmål. Malte är representant för månadens grönsak på förskolan.

Men en morot är inte bara den vanliga orange, knapriga sorten som vi är mest vana vid.
– Det finns lila och gul och vit också, säger Harry Sandqvist, 5 år.
– Alla smakar gott men lila är bäst. Den låter mest när man biter i den. Den vita är mjukast så den låter minst.

Kunskap som avdramatiserar

Det är bra kunskap. Och framför allt är det kunskap som avdramatiserar allt det där som kan vara läskigt med ny mat när man är liten.
Varje dag är grönsaksbordet dukat till bredden. Förskolans policy är att det ska finnas många sorter och att barnen ska kunna göra många val.

Men innan grönsakerna hamnar på borden gör de besök ute på avdelningarna.
– Ska vi servera en ny typ av böna till exempel, så skickar vi ut små skålar i god tid före lunchen. Då får barnen känna och smaka i sin lugna, trygga miljö och när de kommer till matsalen så är bönorna redan kända. På så sätt är det många fler som vågar smaka, säger Jenny Ingman, kock och måltidspedagog på Blanka.

Diskussion om kronärtskocka

Varje vecka traskar barnen till Coop i Vadstena för att ta hand om grönsaker och frukt som inte längre går att sälja. De kallar sig för maträddarna och bär hem stora kassar med nyttigheter till förskolan.

– Vi vet aldrig vad vi får så det gäller att vara beredd och flexibel, säger Jenny Ingman. Det betyder ju att det är en överraskning även för barnen och de har alltid tankar och funderingar. Häromdagen diskuterade vi länge kring en kronärtskocka.
– Vi pratar dessutom mycket om att utsidan inte spelar roll, det är hur man ser ut på insidan som räknas. En brunfläckig banan till exempel, gör det lätt att ta till sig det budskapet.

Utmana sig själva

I det hälsofrämjande arbetet som förskolan driver ingår även rörelse. Personalen ser inte bara till att barnen är aktiva utan också att de vågar utmana sig själva.
– Barnen är motorerna i verksamheten, säger Annsofi Hultbäck, rektor i förskolan i Vadstena kommun.
– Vi lyssnar noga på deras tankar och funderingar och anpassar planeringen. Har vi tänkt samla löv till exempel, men barnen hittar en myrstack och blir intresserade av den så ändrar vi fokus. Det blir roligare och barnen lär sig mer.

Förskolan arbetar med något de kallar för balanserade riskbedömningar. Det betyder att barnen erbjuds en kreativ lärmiljö utomhus, med möjlighet att testa nya saker som utvecklar motorik och självkänsla.

– Vi frågar hur de tycker att vi ska göra för att de ska våga klättra i en lekställning till exempel. Vi erbjuder en hand att hålla i och skapar förutsättningar för dem att lyckas, säger Annsofi Hultbäck.
– Som rektor märker jag att det här sättet att arbeta gör skillnad. Det handlar om att vi jobbar nära barnen, vi är medvetna om hur vi pratar med dem, vi är möjliggörare som förhoppningsvis ger barnen en stark tilltro till sin egen förmåga.

Medhjälpare och monster

Pratstunden är slut och det är dags för mellanmål. Jenny och kockkollegan Matilda Källstrand har förberett färgglada skålar med frukt.
Harry Sandqvist och kompisen Zara Abubakar hjälper gärna till. De får kockmössor och varsin trubbig kniv och fixar snart till eleganta bitar av päron.
– Jag är rätt bra på att hacka, säger Zara. Och baka! Jag hjälper till med degen, och ibland bakar jag hemma också.

Det som inte går åt i skålarna hamnar hos Matsvinnsmonstret Kompostina. Hon gillar skal från ägg och banan till exempel, men hon vill inte ha för mycket! Det betyder att barnen hellre äter upp det de har på tallriken än riskerar att monstret får ont i magen.

Allt är noga uttänkt. Allt främjar barnens hälsa och mående.
Och inte bara det.
– Det är arbetssättet gör varje dag rolig, intressant och kreativ även för oss i personalen. Jag stortrivs, säger Jenny Ingman.

Text och foto: Anna Lindén, Granit PR och kommunikation

Bästa Matglädjeförskola

Förskolan Blanka har vunnit pris i Årets matglädje, förskola, i form av Arlas guldko.
- Juryn kom hit en dag utan att vi visste om det och granskade vårt arbete, säger Jenny Ingman.
- Det känns jätteroligt att vi vann. Prisutdelningen hölls i Stockholm och i vårt pris ingick att en deltagare i kocklandslaget kom hit till förskolan och lagade mat tillsammans med oss en hel dag.

Juryns motivering: "Vinnare av 2023 års Bästa Matglädjeförskola genomsyras av nyfikenhet, kunskap, kreativitet och framförallt av en genuin kärlek till både mat och barn. På ett pedagogiskt och hållbart sätt serveras barnen dagligen måltider med hög kvalitet i en trygg miljö. Ett inkluderande kök och närhet till verksamheten möjliggör att barnen kan utforska sina smaksinnen och upptäcka matglädjen i sin egen takt. De får också lära sig att ta hand om mat som annars skulle ha kastats och som nu istället blir en del av deras matupplevelse."

Förskolan Blanka

En vuxen och två barn står i ett skolkök och skär päron.

Zara Abubakar och Harry Sandqvist skär frukt till mellanmålet. Med lite hjälp av Jenny Ingman blir päronen perfekta.

Tre personer med färgglada mellanmål i händerna.

– Som rektor är jag otroligt stolt över arbetet som personalen på Blanka gör, säger AnnSofi Hultbäck. Här tillsammans med kockarna Matilda Källstrand och Jenny Ingman.

Två barn inne i skolkökets frysrum.

Harry Sandqvist och kompisen Zara Abubakar tar en sväng in i frysrummet men kommer strax ut igen. Iskallt!

Tre personer i ett skolkök. En av dem kör en vagn med mellanmål på.

Dagens färgglada mellanmål.

Fler goda exempel

  • Rörelse och mat – en lyckad kombination

    Mat och rörelse är två viktiga delar i projektet Röda tråden på Skönbergaskolan i Söderköping. – Båda sakerna går ju i varandra - mat och fysisk aktivitet är ju avgörande faktorer för barns hälsa och utveckling, berättar pedagogen Pernilla Hertzman på Skönbergaskolan.
  • Lärare och elever tränar tillsammans

    Naturvetenskap, musik och bild och – träning. Det är inriktningen på S:t Lars gymnasium i Linköping. Och det sistnämnda, lite mer oskrivna inslaget, ja det gäller både elever och lärare.
  • Sluta vuxengissa på hur barn vill aktivera sig

    Samverkan, långsiktighet och lyhördhet. Tre nyckelord som formar det viktiga arbetet i Sätt Skåne i rörelse – en nystartad satsning med systerorganisationen i Östergötland som förebild.
  • Barn har rätt till fysisk aktivitet

    Ängsliga föräldrar gör sina barn en otjänst som skjutsar dem till skolan. – Det leder bara till att barnen rör på sig för lite. Istället ska föräldrar tänka: jag älskar dig, därför ska du gå eller cykla till skolan, säger Anna-Karin Lundqvist, biträdande professor vid Luleå universitet.
  • Det finns hopp för glädje och starka ben

    Föreställ dig 32 422 722 hopp med hopprep. Och vilken motion och glädje alla dessa hopp har gett barn och vuxna i skolor och föreningar runt om i Sverige. Dessa svindlande trettiotvå och en halv miljoner skutt är resultatet av 2022 års Hopprepsskoj. Nu är det dags igen!
  • Generation Pep bjuder på livsviktig webbutbildning

    Sverige ska må bättre. Namnet på Generation Peps nya webbutbildning vittnar om en tuff målsättning. Och det är helt nödvändigt!